Byggnadens livslängd avgörs av materialen

Svaret är avgörande för byggnadens ekonomi och miljöpåverkan. Idag finns ett för snävt fokus på klimatpåverkan vid byggskedet, vilket leder till felaktiga slutsatser, menar Torun Widström tekn.dr. på KTH och Simone Kreutzer Wesslund, vd IG Passivhus Sverige.

– Hållbarhet innebär att ta ansvar för långsiktiga konsekvenser – och då är det kontraproduktivt att beräkna klimatbelastningen för en kortare period än byggnadens livstid. Om man endast tittar på klimatbelastningen i byggskedet, som är fallet med dagens klimatdeklarationer, så kommer de initiala belastningarna få en oproportionerligt stor inverkan på beslutsprocessen. Risken är stor att man försummar alternativ som har fördelar på längre sikt, vilket är särskilt tydligt på fasadmaterial som utsätts för väder och vind, menar Torun Widström, arkitekt och forskare (tekn.dr.) på KTH, som har gjort en livscykelanalys (LCA) av olika fasadmaterial avseende miljöpåverkan och livscykelkostnader.

Studien visade att tidsperspektivet var helt avgörande för flera av fasadmaterialen. Störst skillnad var det för målad granpanel. I det kortare perspektivet var det ett av de bättre klimatvalen, men i ett längre perspektiv var det ett av de sämre. Förvånade detta forskarna?

– Nej, inte alls. En träfasad har en relativt kort livslängd och behöver målas i täta underhållsintervaller. Den är inte så miljövänlig som många tror. Trä i en väl skyddad stomme kan vara motiverad, men det är inte lika självklart i en fasad, säger Torun.

Hon ifrågasätter även att man tillgodoräknar träet det endogena koldioxidupptaget i en LCA.

– Trädet har visserligen tagit upp koldioxid under sin livstid, men i det ögonblick man hugger ned och gör virke av det så slutar upptaget och vi får en direkt förlust av koldioxidupptag. De nya småplantor som ska ersätta det avverkade trädet kan ta minst 20 – 30 år innan de kommer upp i samma koldioxidupptag som det nedhuggna trädet. Jag säger inte detta för att misskreditera trä som byggnadsmaterial. Trä är ett av våra äldsta och mest beprövade byggnadsmaterial. Det kan användas till väldigt mycket och har många goda egenskaper. Men det gör det inte automatiskt till ett hållbart alternativ i alla situationer. Om vi rent faktiskt vill ha ned koldioxidnivån i atmosfären – eller i alla fall bromsa ökningen – så är det ytterst väsentligt att ta vara på den koldioxidbindande effekten av träden, snarare än att avverka. Detta har även EU försökt uppmärksamma Sverige på, men utan att lyckas särskilt väl.

Simone Kreutzer Wesslund, vd på IG Passivhus Sverige, är inne på samma linje som Torun.

– Jag flyttade till Sverige för 22 år sedan från norra Tyskland för att bygga trähus. Jag älskar trä, men alla material behövs i byggbranschen. Vi kan inte bygga allt i trä och jag är uppriktigt orolig för de stora kvalitetsbrister som jag ser i dagens träbyggande där man inte tar tillräcklig hänsyn till lufttäthet och köldbryggor, samtidigt som husen har tjock isolering. Jag tror att vi om tio, femton år kommer att få se ett stort antal ”sjuka” hus. Man behöver vara väldigt noggrann och jobba fuktsäkert när man väljer trä i konstruktionen.

Simone menar att en byggnad bör kunna hålla upp emot 100 år, men att energianvändning, underhåll och livslängd måste vara med i bedömningen vid materialval.

– Ett fasadmaterial med litet underhållsbehov, till exempel en cementbaserad skiva, kan vara att föredra framför träpanel i det långa loppet. Särskilt i ett väderutsatt läge, eller i skolor där det finns risk för vandalism. Men sådana aspekter beaktas inte i klimatdeklarationerna idag, säger Simone.

Inte heller omfattas klimatbelastningen från solceller och tekniska system, trots att dessa kan uppgå till 30-40 procent av den totala klimatpåverkan. Avfall är ett annat viktigt område som inte berörs. För att bara nämna några saker som Simone är bekymrad över.

Varje år låter Swisspearl ett oberoende undersökningsföretag intervjua 100 arkitekter. En av de återkommande frågorna är vilket material som ger flest problem under en livscykel på 50 år. Svaret har varit detsamma under de tio år som undersökningen genomförts. Puts anses ge flest problem och därefter kommer träpanel och plastkomposit. (Tidigare rapporter är framtagna av Cembrit som nu ingår i Swisspearl).